eller god förmiddag är nog mer lämpligt. Jag är ledig från jobb fram till torsdag, och sen blir det jobb hela helgen.
Imorse så var jag hos min psykolog och pratade av mig lite, vilket var skönt. Alltså henne kommer jag sakna väldigt mycket när jag flyttar härifrån, tycker hon är grym på sitt på jobb och det är väldigt lätt att prata med henne. Hon vet allt om mig och även dom där mörkaste tankarna, att gå hos henne och prata hjälper mig otroligt mycket.
Hon boostar min självkänsla och får mig att inse att det här med exet är enbart hans fel och all skam och skuld ska vara hos honom och inte hos mig.
Det som även är så bra med henne är att jag dels får hjälpmedel som hjälper mig att hantera mina känslor och tankar och att även komma med insikt att man ska vara snäll med inte att ta av sig själv.
Vilket är en del jobb för min egen del men vilken skillnad det ändå gör, att faktiskt säga nej till saker man inte vill göra och att göra saker för sin egens skull och inte enligt normerna eller efter andras tycke och tänk.
Sen även som är just nu väldigt viktigt för mig är att jag kan avstå från saker eller människor som inte faller mig i smaken. Tex så var det en kille jag träffade en gång, jätte trevlig verkligen men ack så intensiv han blev efter att vi hade träffats en gång, skickade meddelande via snapchat och skickade även snapar, eftersom han inte förstod hinten när jag knappt aldrig svarade så skrev jag till honom att det inte passade nu för att jag inte mår så bra, jag ska även tillägga att jag hade sagt till honom i väldigt enkla drag om min situation med exet.
Jag förstår inte grejen med att så fort man pratar med varandra så ska det bli något, eller att man ska ses så snart som möjligt. Och det mina damer och herrar är något jag säger nej till, dels blir jag i ärlighetensnamn skrämd av killar som är för intensiva och sen är det ganska så oattraherande.
Det blir spännade och höra om jag får boendet eller inte, men det vore så otroligt önskvärt! Jag vet att det kanske enligt normerna är konstigt att vara inneboende hos en kille man inte känner när man är 26 år, men vet ni vad, det skiter jag fullständigt i ! För jag tror att det skulle vara väldigt roligt och nyttigt att faktiskt inse (förhoppningsvis) att det finns hyggliga killar i samhället. Så nu får ni hålla tummarna att han accepterar mig och mina två hårbollar!
Nu ska jag faktiskt ta en kopp kaffe och sen ska jag faktiskt ta tag i att gå igenom alla häst och ridsaker, jag ska göra mig av med allt utom ridhjälmen och ridstövlar. Det kan vara bra att ha kvar utifall att det finns någon häst man kan få rida ibland nere i hemtrakten. Hej så länge
0 kommentar(er)
